Åre · Politiska sammanträden och protokollBeslut
Laddar lokal information...
Kommunfullmäktige beslutade att kräva åtgärdsplaner för en budget i balans från barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden och avslog samtidigt ett tilläggsyrkande om särskild konsekvensanalys för elever i behov av särskilt stöd.
Åre kommun redovisar ett negativt resultat på minus 20,3 miljoner kronor för årets första fyra månader, vilket är nästan 21 miljoner kronor sämre än budgeterat. Underskottet beror främst på höga personalkostnader inom skola och omsorg. Kommunfullmäktige kräver nu att både barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden tar fram ekonomiska åtgärdsplaner till september för att nå en budget i balans. Dessutom uppmanas samtliga nämnder till stor återhållsamhet under resten av året.
Kommunala verksamheter inom skola och omsorg samt elever i behov av särskilt stöd i Åre kommun
Besparingskraven inom skola och omsorg kan leda till minskad service, sämre bemanning och påverka stödet till elever och äldre.
Åre kommun redovisar ett negativt resultat på minus 20,3 miljoner kronor efter balanskravsjusteringar under årets första fyra månader. Detta är nästan 21 miljoner kronor sämre än budgeterat. Kommunfullmäktige reagerar nu med att kräva kraftfulla åtgärder och manar till strikt ekonomisk återhållsamhet.
Det svaga ekonomiska resultatet förklaras huvudsakligen av höga personalkostnader inom barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden, i förening med ett sämre finansnetto. Samtidigt visar även samhällsbyggnadsnämnden ett underskott, medan kommunstyrelsen är den enda instans som uppvisar ett överskott. Helårsprognosen pekar mot ett resultat på 2,4 miljoner kronor, vilket ligger hela 17,6 miljoner kronor under lagd budget. Kommunens soliditet inklusive pensionsförpliktelser har sjunkit till 23,1 procent, jämfört med 24,2 procent föregående år.
För att vända utvecklingen har kommunfullmäktige fattat beslut om följande åtgärder:
Akuta åtgärdsplaner: Både barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden måste till fullmäktiges sammanträde i september 2026 presentera konkreta planer för hur de ska nå en budget i balans.
Generell återhållsamhet: Samtliga nämnder åläggs att frysa oplanerade kostnader under resten av 2026, även om det teoretiskt finns budgetutrymme. Icke-kritiska utgifter ska skjutas på framtiden.
Restriktiv budget inför 2027: Inför nästa års budgetplanering ska alla nämnder ställa in sig på att det ekonomiska utrymmet för utökade ramar är mycket starkt begränsat.
Under sammanträdet lyfte Kristdemokraternas Linnea Haggren ett ändringsförslag som krävde att barn- och utbildningsnämnden särskilt måste redovisa vilka konsekvenser sparpaketen får för elever med särskilda behov. Detta för att säkerställa att besparingarna inte sker på bekostnad av redan beslutat stöd.
Yrkandet avslogs dock av fullmäktiges majoritet efter en votering som slutade 30 mot 1. Haggren valde efter nederlaget att reservera sig mot beslutet.