Laddar lokal information...
Tekniska nämnden har godkänt slutrapporten om Visbys framtida vattenförsörjning och ger förvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie för ett nytt avsaltningsverk.
Centerpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden om att även parallellt utreda grundvatten och dammar.
Hela kommunen · Invånare & boende, Företagare & näringsliv
Beslutet lägger grunden för Visbys framtida dricksvattenförsörjning och ska säkra tillgången till kranvatten under torra somrar och kriser.
Visbys ansträngda dricksvattensituation ska lösas långsiktigt med ett nytt avsaltningsverk som beräknas kunna tas i drift till år 2033. För att förbereda investeringen inleds nu en förstudie som ska klarlägga placering, ledningsdragningar och reningsprocesser. Vägvalet klubbades trots politisk oenighet kring om även grundvatten och dammar borde utredas parallellt.
Visbys dricksvattenbehov når maxkapacitet varje sommar, vilket medför hård belastning på befintliga anläggningar. Dagens produktion bygger huvudsakligen på investeringar från mitten och andra halvan av 1900-talet, med tre vattenverk kopplade till fem grundvattentäkter och en ytvattentäkt. För att säkra tillgången fram till år 2100 har förvaltningen låtit Sweco genomföra en multikriterieanalys där fem råvattenkällor jämfördes: sjö- och kalkbrottslagring, dammar, grundvatten, avsaltning av havsvatten samt recirkulation av avloppsvatten.
I analysen föll avsaltning av havsvatten ut som det mest fördelaktiga alternativet för att skapa en självständig och robust vattenkälla. Genomförandetiden för ett nytt avsaltningsverk beräknas till cirka 7,5 år, vilket gör en driftsättning under 2033 möjlig om planeringen håller.
Förstudien ska bland annat utreda placeringen av vattenverk och pumpstation samt fastställa beredningsprocesser och anslutningspunkter. Arbetet beräknas kosta 2,5 miljoner kronor under 2026 och 2027, en kostnad som ryms inom befintlig driftbudget. På kort sikt fortsätter förbättringsarbeten på ledningsnätet och reservoarer, samtidigt som överskottsvatten från södra Gotlands avsaltningsverk leds norrut mot Visby.
Nämndens ordförande Mariette Nicander (M) och Mårten Silvén (M) yrkade bifall till förvaltningens inriktning och avslag på övriga förslag. De motiverade sitt ställningstagande med att en fullgod analys redan gjorts och att resurser saknas för att genomföra fler parallella utredningar.
Beslutet fattades med acklamation men mötte motstånd från Miljöpartiet och Centerpartiet, som båda reserverade sig mot beslutet till förmån för sina respektive tilläggsyrkanden.
Tomas Rådkvist (MP) krävde att en förstudie även omedelbart skulle påbörjas för grundvattenalternativet, vilket rankades som näst bäst i analysen. Han hänvisade till en rapport från Ramböll och framhöll att det är riskabelt att enbart förlita sig på en lösning. MP varnade för att tid kan gå förlorad om problem uppstår i avsaltningsprojektet, och pekade på att grundvatten ger den högsta vattenkvaliteten.
Centerpartiet ville inte heller låsa fast sig vid en enda åtgärd. Eva Gahnström (C), med stöd av Ulf Gahne (C) och Niklas Olsson (C), yrkade att förstudien även ska pröva hur flera system kan samverka. Partiet lyfte beredskapsskäl och ekonomiska risker samt betonade vikten av att ta tillvara regnvatten genom dammar och åtgärder i lokala vattendrag.
När förstudien nu inleds går VA- och avfallsavdelningen vidare med att analysera markåtkomst, anslutningar och hur miljöpåverkan från rejektvatten i havet ska minimeras.