Kräver 100 miljoner och ombyggnad vid Korpen

Gotlands hälso- och sjukvård föreslås få ett budgettillskott på 100,7 miljoner kronor under perioden 2027–2029 för att hantera ökade kostnader och gamla underskott. Samtidigt vill politikerna att en storsatsning på cirka 500 miljoner kronor klubbas för ombyggnad av primärvården vid Korpen. Målet är att säkra en mer robust sjukvård och öka tillgängligheten för öns invånare.

För att möta lagkrav, nationella förväntningar och ett osäkert omvärldsläge bedömer förvaltningen att sjukvården måste resurssäkras på flera plan. Hälso- och sjukvårdsnämnden har godkänt förvaltningens förslag till mål- och budgetskrivelse för 2027–2029. Förslaget lämnas nu över till regionfullmäktige som ska ta ställning till de ekonomiska kraven, vilka gäller utöver lönerevision och interna avtal.

Satsningar på Korpen och modernisering av vården

Den mest omfattande framtidssatsningen berör primärvården på Korpen-området i Visby. Enligt den framtagna förstudien uppskattas ombyggnationen kosta cirka 500 miljoner kronor under en genomförandeperiod på fem till sex år. Nämnden vill att regionfullmäktige fattar ett särskilt inriktningsbeslut för att säkra projektets start.

För invånarna innebär budgetäskandena även direkta satsningar på den nära vården. Nämnden begär 4,6 miljoner kronor för att nå målet om maximalt 1 100 listade patienter per läkare i primärvården. Vidare ingår 3,8 miljoner kronor för att etablera ett Centrum för klinisk forskning på Gotland i samarbete med Uppsala universitet.

Även Visby lasarett står inför akuta investerings- och lokalbehov. Nämnden lyfter behovet av att ersätta sjukhusets magnetkamera som passerat sin tekniska livslängd, samt att köpa in två kemi-instrument för fyra miljoner kronor till laboratoriemedicinen. För att verksamheten ska fungera de kommande 10–15 åren planeras även tillfälliga ombyggnader på intensivvården, endoskopin och sterilcentralen i väntan på ett strategiskt beslut om sjukhusets långsiktiga framtid.

Tidsplan och genomförande

Utöver de stora byggprojekten behövs ett driftstillskott på sammanlagt 100,7 miljoner kronor för att täcka fasta kostnadsökningar. De enskilt största posterna utgörs av 59,8 miljoner kronor till regionens resursfördelningsmodell och 12,9 miljoner kronor för externa avtal. Nya avtal för tvätt, fysioterapi, medicinska gaser och SOS-larm kräver 7,4 miljoner kronor, medan ökade hyror för akutmottagning och bårhus uppgår till 2,5 miljoner kronor.

Den årliga investeringspotten för medicinteknisk utrustning, inventarier och IT ligger i dag på 40 miljoner kronor. För att möta kostnadsökningar föreslår nämnden en stegvis höjning med fem miljoner kronor per år från och med 2028. Större investeringsprojekt över tre miljoner kronor ska dock även fortsättningsvis prövas separat.

Trots att underskottet för 2025 pressades ner till 13 miljoner kronor räcker inte de löpande effektiviseringarna till för att hålla budgeten i balans. Ärendet går nu vidare till regionstyrelsen och regionfullmäktige för den fortsatta beredningen inför kommande års budgetbeslut.