Laddar lokal information...
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige antar ett nytt regelverk för arvoden och ersättningar till förtroendevalda från den 1 januari 2027.
Förslaget knyter beräkningarna till riksdagsledamöternas arvode och väntas öka regionens kostnader med 5,5 miljoner kronor per år. Beslutet fattades med acklamation efter förslag från S, C, MP, L och KD, medan Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och krävde frysta ersättningsnivåer.
Hela kommunen · Invånare & boende
Beslutet innebär att skattemedel på 5,5 miljoner kronor årligen styrs om till höjda arvoden och ersättningar för regionens förtroendevalda från 2027.
Kostnaderna för Gotlands politiker föreslås öka med cirka 5,5 miljoner kronor om året när ersättningssystemet görs om. Regionstyrelsen föreslår att ett nytt regelverk införs från den 1 januari 2027 där arvodena knyts närmare riksdagsledamöternas lönenivåer. Förslaget klubbades med acklamation efter en överenskommelse mellan fem partier, trots motstånd från flera håll.
Det nya ersättningssystemet bygger på ett gemensamt förslag från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Förslaget innebär att arvodena framöver ska beräknas med två års eftersläpning mot riksdagsledamöternas arvoden, i stället för tidigare tre år.
Förändringen innebär också att regionstyrelsens ordförande får ett arvode på 110 procent av riksdagsnivån, en ökning från tidigare 100 procent. Övriga regionråd får 90 procent vid heltidstjänstgöring, medan uppdraget som ordförande i tekniska nämnden skrivs upp från 60 till 70 procents tjänstgöringsgrad. Därtill införs ett gruppledararvode på 10 procent för partier som saknar regionråd, samtidigt som tjänstgöringsgraderna för politiska sekreterare justeras.
Enligt regionstyrelseförvaltningens beräkningar innebär det nya systemet ökade kostnader på 5,5 miljoner kronor per år inklusive personalomkostnader. Som bakgrund lyfts bland annat att arvodet för styrelseordföranden på Gotland tidigare varit det lägsta bland Sveriges samtliga regioner och legat på plats 202 bland landets 290 kommuner.
Förslaget mötte dock skarp kritik under sammanträdet. Lars Engelbrektsson (SD) yrkade att reglerna skulle lämnas oförändrade och att nuvarande nivåer skulle frysas, vilket i praktiken skulle innebära fyra års eftersläpning mot riksdagen. Efter att förslaget avslogs med acklamation reserverade sig Sverigedemokraterna mot beslutet och lämnade en protokollsanteckning.
I sin protokollsanteckning anför Sverigedemokraterna att det rör sig om fel prioritering att höja politikernas ersättningar i en tid då skola, vård och omsorg pressas av sparbeting och effektiviseringar. Partiet kritiserar även att förslaget motiveras genom jämförelser med andra kommuner och regioner, snarare än Gotlands lokala ekonomiska förutsättningar där medelinkomsten är tolv procent lägre än rikssnittet.
Även Vänsterpartiet och Moderaterna invände mot delar av förslaget. Saga Carlgren (V) och Rolf Öström (M) föreslog att enbart höja gruppledararvodet för partier utan regionråd samt justera tjänstgöringsgraderna för politiska sekreterare, men att i övrigt avslå alla arvodeshöjningar. Detta motförslag vann dock inte gehör.
För att det nya regelverket ska börja gälla krävs nu ett slutgiltigt beslut i regionfullmäktige.