Laddar lokal information...
Regionstyrelsen föreslår fullmäktige att godkänna ett borgensavtal och en borgensförbindelse på upp till 64 miljoner kronor för ombyggnaden av Gotlands Konstmuseum.
Centerpartiets ledamöter avstod från att delta i beslutet och varnade i en protokollsanteckning för ökad skuldsättning.
Hela kommunen · Invånare & boende, Besökare & turister
Regionen åtar sig ekonomiska borgensrisker på upp till 64 miljoner kronor för att möjliggöra renoveringen och utvecklingen av Gotlands Konstmuseum.
Region Gotland går vidare med att säkra finansieringen för renoveringen av Gotlands Konstmuseum. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner borgensavtalet och undertecknar en borgensförbindelse på upp till 64 miljoner kronor.
Beslutet rör ett lån hos Sparbanken som Föreningen Gotlands Fornvänner tar för att bygga om Konstmuseet på fastigheten Skolan 1 i Visby. Satsningen bygger på Kulturplan 2025–2028 och syftar till att utveckla museet till ett nav för bild- och formkonst på ön. Utöver borgensförbindelsen fastställdes även ett avtal gällande borgensavgift, vilket har tagits fram i samråd med regionens jurister och ekonomer.
Regionfullmäktige tog redan i november 2025 ett principiellt beslut om att gå i proprieborgen för renoveringen. Enligt förvaltningens bedömning ryms den årliga borgensavgiften för 2027 inom ett tidigare äskande om förstärkt driftram för museet. En extern utredning från Söderberg & Partners har legat till grund för avgiftsstrukturen.
Under handläggningen anmälde Eva Gahnström (C) jäv och deltog inte. Regionstyrelsens ordförande och regiondirektören föreslås få mandat att gemensamt underteckna både borgensavtalet och förbindelsen när ärendet slutligen avgörs av regionfullmäktige.
Centerpartiets företrädare valde att avstå från att delta i beslutet. I en protokollsanteckning framförde Johan Malmros (C) kritik mot att regionen ikläder sig ekonomiskt ansvar för fastigheter som inte ägs av regionen själv.
Partiet påpekade att Region Gotland nyligen ingått flera borgensåtaganden, vilket ökar risken för växande skuldsättning, räntekostnader och framtida krav på utökat driftsstöd.