Inför ny modell för lokala bygdedialoger

Landsbygdsbornas lokalkännedom ska tas tillvara på ett mer systematiskt sätt. Genom en ny trestegsmodell för bygdedialoger ska invånarnas synpunkter sorteras och utmynna i konkreta lokala handlingsplaner.

Syftet med det nya arbetssättet är att skapa en tydligare struktur för hur kommunen möter invånare, föreningsliv och näringsliv på landsbygden. Genom så kallade bygdedialoger ska parterna tillsammans ta fram lokala handlingsplaner eller prioriteringslistor för att driva lokala utvecklingsprojekt.

Trestegsmodellen för dialoger

För att hantera synpunkterna mer effektivt införs en process i tre steg:

• Steg 1: Strukturera: Inkomna synpunkter delas upp i tre kategorier: värden och identitet (det bygden vill bygga vidare på), utvecklingsbehov (det som saknas eller skaver) samt konkreta förslag.
• Steg 2: Sortera efter rådighet: Frågorna delas upp utifrån vem som bär ansvaret. Det kan handla om frågor där kommunen har direkt ansvar, områden där kommunen kan samverka eller lotsa vidare, eller frågor som ligger helt utanför kommunens rådighet.
• Steg 3: Återkoppling: Kommunen ska ge tydliga besked tillbaka till bygden om vad som har hörts, vad som tas vidare och vad som inte kommer att genomföras.

Under processen betonades vikten av att dialoger sker på rätt geografisk nivå och att ramarna för vad som faktiskt går att påverka är helt transparenta för att undvika frustration.

Sjöar och lokala initiativ i fokus

Under mötet lyftes även frågan om låga vattennivåer i sjön Närdingen. Kommunen har initierat en förstudie om hydrologi och vattenkvalitet i området, vilket görs i samverkan med bland annat Holmen AB och Länsstyrelsen. Målet är att presentera ett lokalt åtgärdsprogram under 2027.

Arbetssättet och de lokala frågorna diskuterades vid landsbygdsrådets sammanträde den 17 februari 2026 på Rådmansö bygdegård under ledning av ordförande Per Lodenius (C).