Laddar lokal information...
Utbildningskontoret får i uppdrag att utreda hur alla elever i kommunen ska kunna erbjudas skolgång på hemmaplan. Utredningen ska utgå från principen att alla barn ska ges möjlighet till skolgång inom kommunens gränser oavsett behov och förutsättningar. Detta görs för att ge en fördjupad bild av konsekvenserna kring framtida placeringar och stödinsatser. Initiativet hänger samman med de föreslagna förändringarna av ersättningsmodellerna för resursskolor. Utredningen ska även belysa ekonomiska konsekvenser och regelverk kring skolskjuts.
Beslutet banar väg för att alla barn i behov av särskilt stöd ska kunna få en anpassad skolgång på hemmaplan i stället för att behöva resa till skolor i andra kommuner.
Alla skolbarn i Upplands Väsby kommun ska i första hand kunna erbjudas skolgång på hemmaplan. Ett nytt utredningsdirektiv ska klargöra hur kommunen kan tillgodose alla elevers behov inom de egna gränserna, oavsett stödbehov [1]. Initiativet kopplas till en omfattande reformering av ersättningssystemet för resursskolor [1].
Det nya utredningsuppdraget innebär att utbildningskontoret ska analysera förutsättningarna för att ge alla barn i kommunen en plats i en lokal skola [1]. Utredningen ska belysa praktiska och ekonomiska förutsättningar, regelverk kring skolskjuts samt kapaciteten i befintliga resursskolor [1]. Detta görs samtidigt som kommunen planerar att göra om det ekonomiska stödet till resursskolor [1].
Det nuvarande systemet med individuella tilläggsbelopp föreslås ersättas av ett behovsindelat strukturbidrag för resursskolor [1]. Den nya modellen föreslås ha tre olika ersättningsnivåer, kopplade till tydliga kvalitets- och resurskrav [1]:
Ersättningsnivåer: Ett föreslaget spann på 100 000 till 300 000 kronor per elev och år [1].
Kvalitetskrav: Ersättningen villkoras utifrån personaltäthet, personalens kompetens, lärmiljö samt elevhälsans resurser [1].
Kvalitetssäkring: Utbildningskontorets handläggare ska styra om sitt arbete från individuell bidragsbedömning till löpande kvalitetstillsyn [1].
Kvalitetskriterierna har arbetats fram i samarbete med biträdande rektorer vid Nordan skolan och Sjumilaskolan [1]. En första ekonomisk kalkyl för Sjumilaskolan visar att de skärpta kraven leder till ökade kostnader för de kommunala resursskolorna, men att ökningen ligger på en rimlig nivå [1]. Samtidigt väntas kommunens kostnader för externa placeringar minska, eftersom flera externa resursskolor i dagsläget inte bedöms nå upp till kraven för den högsta ersättningsnivån [1].
Ärendet har beretts av utbildningsnämndens arbetsutskott och planeras för beslut i utbildningsnämnden den 17 juni 2026 [1].