Laddar lokal information...
Upplands Väsby kommun redovisar ett preliminärt ekonomiskt överskott på 71,3 miljoner kronor för verksamhetsåret 2025. Detta är betydligt högre än det budgeterade resultatet på 28,1 miljoner kronor. Det positiva resultatet förklaras bland annat av högre utjämningsbidrag och lägre finansiella kostnader till följd av en låg genomförandegrad av investeringar. Oppositionen riktar dock skarp kritik mot styret och menar att det positiva resultatet beror på ineffektivitet snarare än god ekonomisk hushållning.
Ett preliminärt ekonomiskt överskott på 71,3 miljoner kronor redovisas i Upplands Väsby för verksamhetsåret 2025. Detta är betydligt högre än det budgeterade målet på 28,1 miljoner kronor och innebär att kommunen nådde ett resultat på 2,1 procent av skatter och generella bidrag. Det starka ekonomiska utfallet förklaras främst av ökade ersättningar i utjämningssystemet samt lägre finansiella kostnader till följd av att planerade investeringar försenats.
Kommunens finansiella poster utvecklades bättre än väntat och gav ett överskott på 11,7 miljoner kronor. Dessutom lämnades 31,1 miljoner kronor av kommunersättningen outnyttjad [29].
Investeringsverksamheten visar dock på en mycket låg genomförandegrad [33]. Av den totala investeringsbudgeten på 776,5 miljoner kronor användes endast 374,2 miljoner kronor, vilket motsvarar en genomförandegrad på 48 procent [32].
Skatteintäkterna inklusive utjämning och bidrag landade på 3 466,8 miljoner kronor, vilket var 12,5 miljoner kronor lägre än budgeterat [32]. Pensionskostnaderna översteg budgeten med 15,5 miljoner kronor och skatteavräkningar från föregående år kostade 16,4 miljoner kronor mer än beräknat [29].
Nämnderna uppvisar ett samlat resultat på 1 miljon kronor, mot budgeterade 1,8 miljoner kronor. Det ekonomiska utfallet varierar kraftigt mellan de olika verksamheterna:
Utbildningsnämnden (+20,3 miljoner kronor): Det stora överskottet beror främst på höga statsbidrag, schablonersättningar från Migrationsverket samt lägre kostnader för personal och konsulter [30].
Socialnämnden (+8,8 miljoner kronor): Resultatet gynnades av tillfälliga intäkter för flyktingmottagande och riktade statsbidrag, men nämnden har strukturella utmaningar med höga placeringskostnader inom vuxenenheten [31].
Kultur- och fritidsnämnden (+2,5 miljoner kronor): Överskottet förklaras av lägre personalkostnader och ej genomförda konsultinsatser [31].
Kommunstyrelsen (+0,3 miljoner kronor): Uppvisar en negativ budgetavvikelse på –1,5 miljoner kronor, trots outnyttjade projektmedel och vakanser [30].
Bygg- och miljönämnden (+0,2 miljoner kronor): Minskade intäkter från bygglov kompenserades av lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster [31].
Teknik- och fastighetsutskottet (–9,2 miljoner kronor): Underskottet beror främst på ökade infrastrukturkostnader och köp av externa tjänster [30].
Omsorgsnämnden (–19,2 miljoner kronor): Det stora underskottet har uppstått inom den egna regin, Väsby Stöd och Omsorg [31]. Detta till följd av höga personalkostnader, ökade livsmedelspriser samt varierande beläggning på nyöppnade enheter [31].
Inom samhällsbyggnadsområdet redovisar exploateringsverksamheten ett underskott på 11,3 miljoner kronor, där det stora stadsutvecklingsprojektet Väsby Entré bidrog negativt med 14,3 miljoner kronor [30, 32].
Under 2025 färdigställdes totalt 177 bostäder i kommunen, fördelat på 9 enbostadshus och 168 lägenheter i flerbostadshus [32]. Befolkningen ökade med 153 personer under året och uppgick vid årsskiftet till 50 476 invånare. Befolkningstillväxten var betydligt lägre än den prognostiserade ökningen på 470 personer [32].
I ett särskilt yttrande riktar oppositionen, med Moderaterna i spetsen, hård kritik mot det politiska styret. De menar att det positiva resultatet är en tillfällighet och snarare beror på ineffektivitet än god ekonomisk hushållning [33].
Enligt oppositionen har kommunens finansiella kostnader hållits nere enbart på grund av den mycket låga genomförandegraden av investeringar, vilket de beskriver som "tur i oturen". De efterlyser större återhållsamhet med skattemedel och kritiserar även bristen på effektiva åtgärder inom trygghetsarbetet, omsorgen och skolan.