Stadsutvecklingen i Gottsunda går in i ett nytt skede när riktlinjerna för områdets framtid uppdateras. Det nya projektdirektivet sätter ramarna för cirka 2 500 nya bostäder fram till 2045 och markerar övergången från planering till genomförande.
Det uppdaterade direktivet ersätter den tidigare planen från 2019 för Gottsunda och Valsätra. Bakgrunden till revideringen är att anpassa arbetet till förändrade förutsättningar och styra genomförandet av de fysiska förändringarna i enlighet med kommunens planprogram. Den samlade ekonomiska prognosen för projektet har samtidigt justerats till ett förväntat underskott på cirka 178 miljoner kronor, till skillnad från det ursprungliga målet om ett överskott på 100 miljoner kronor.
Uppdaterad plan inför byggstart
Direktivet styr hur den planerade stadsnoden ska ta form under de kommande två decennierna. Medan det övergripande planprogrammet på sikt möjliggör mellan 4 000 och 7 000 bostäder, fokuserar det nu antagna projektdirektivet på 2 500 bostäder fram till 2045. Målet är att stärka den sociala sammanhållningen, utveckla centrummiljöer och knyta ihop stadsdelen med ny infrastruktur.
Reservation och politiska skiljelinjer
Sverigedemokraterna yrkade på avslag och reserverade sig skriftligt mot beslutet. Partiet vänder sig emot storskalig förtätning och utbyggnad av flerbostadshus i området och förordar i stället en mer småskalig utveckling med fler småhus och fokus på trygghetsåtgärder. SD avvisar även kopplade satsningar som ny simhall, kulturhus och spårvägsanslutning.
Flera övriga partier lämnade särskilda yttranden till protokollet. Moderaterna och Kristdemokraterna underströk behovet av fler ägda boendeformer som radhus och egnahem framför hyresrätter, samt kritiserade det beräknade underskottet på 178 miljoner kronor och planerna på ny simhall och spårväg. Centerpartiet välkomnade direktivets fokus på social hållbarhet och menade att kommunen måste ta det ekonomiska ansvaret trots underskottet, men avvisade likaså investeringar i ny simhall och utökat kulturhus. Liberalerna ställde sig bakom utvecklingen men efterlyste ett starkare samarbete med civilsamhället, medan Utvecklingspartiet demokraterna argumenterade för busslösningar i stället för spårväg.