Kommunen vill etablera folkhögskola i Gottsunda

Etableringen av en permanent folkhögskola i Gottsunda ska utredas och drivas framåt. Ett samarbete mellan kommunen, regionala aktörer och fastighetsägare ska möta bristen på utbildningsplatser i länet och stärka stadsdelens utveckling. Arbetet inleds genom en gemensam avsiktsförklaring för den långsiktiga etableringsprocessen.

Samverkan för fler utbildningsplatser

Gottsunda utvecklas som en stadsnod enligt områdets handlingsplan för 2021–2030. Sedan 2024 finns en filial i stadsdelen i samarbete med Skarpnäcks folkhögskola och Folkuniversitetet, en verksamhet som fått stort gensvar och blivit fullbokad. Uppsala län har i dag lägst antal folkhögskolor per invånare i Sverige, vilket skapar ett stort behov av platser för behörighetsgivande studier, yrkesutbildningar och kulturkurser.

Att starta en fullskalig folkhögskola är en omfattande process som beräknas ta minst sju år. För att skapa förutsättningar har kommunen ställt sig bakom en avsiktsförklaring tillsammans med Region Uppsala, Folkuniversitetet och Fastighets AB Hemmaplan. Ordförande Erik Pelling (S) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet.

Politiska skiljelinjer och yttranden

Kommunstyrelsen biföll förslaget efter yrkanden från Ulrik Wärnsberg (S), Linda Eskilsson (MP) och Jennie Claesson (L). Flera partier lämnade dock särskilda yttranden med olika synpunkter på projektet.

Jennie Claesson (L) framhöll folkhögskolans betydelse för bildning, egenmakt och nya utbildningsvägar för invånarna. Maria Rosander (SD) uttryckte däremot skepsis mot utbildningsformen och varnade för framtida kommunala kostnader. Partiet vill hellre se prioriteringar på Komvux och yrkesutbildningar med tydlig arbetsmarknadskoppling, samt ifrågasatte att resurser koncentreras till Gottsunda. Även Stefan Hanna (UP) betonade att kommunen inte bör ta på sig framtida finansieringsansvar, även om ett externt intresse för en folkhögskola välkomnades.