Förslaget om statliga skattebromsar och skattesänkningsbidrag avstyrks av Uppsala kommun i ett remissyttrande till Finansdepartementet. Åtgärderna bedöms ha tveksam effekt och riskerar att inskränka det kommunala självstyret. Däremot välkomnas utredningens förslag om att skriva in ett effektivitetskrav i kommunallagen.
Kommunens remissvar och kritik
Finansdepartementet har remitterat utredningsbetänkandet "Belägg för Broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser" (SOU 2026:20) för synpunkter. Utredningen analyserar bland annat skattebromsavgifter för att motverka skattehöjningar samt skattesänkningsbidrag för att stimulera sänkta skattesatser i kommuner och regioner.
Kommunstyrelsen ser en begränsad nytta i förslagen och avstyrker därför förändringarna gällande skattebromsavgifter och bidrag. Detta motiveras med att tidigare erfarenheter och utredningens egen analys pekar på tveksam effekt. Kommunen ställer sig dock positiv till att ett nytt effektivitetskrav skrivs in i kommunallagen.
Politiska skiljelinjer och reservationer
Beslutet föregicks av debatt och skilda uppfattningar. Maria Rosander (SD) yrkade att kommunen skulle ställa sig bakom förslagen om skattebromsavgift och skattesänkningsbidrag, men förslaget avslogs. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet med motiveringen att hushållens skattetryck redan är högt och att tydliga statliga incitament krävs för att kommuner ska prioritera effektiviseringar och kostnadskontroll framför skattehöjningar.
Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna lämnade ett gemensamt särskilt yttrande genom Therez Almerfors (M), Ehsan Nasari (C), Jonas Segersam (KD) och Anders A. Aronsson (L). De uttryckte sympati för principen om lägre skatter, men konstaterade att utredningens förslag slår fel och inkräktar på det kommunala självstyret. Partierna efterlyste i stället en översyn av utjämningssystemet för att premiera god ekonomisk styrning.
Även Stefan Hanna (UP) lämnade ett särskilt yttrande där han betonade vikten av kommunernas beskattningsrätt och minskad byråkrati, samtidigt som han välkomnade incitament som driver på offentlig effektivisering om de utformas mer selektivt.