Laddar lokal information...
En ny analys visar att VA-kollektivets skuld uppgår till 1,7 miljarder kronor, vilket föranleder förslag om dämpad utbyggnadstakt och höjda anläggningsavgifter mot full kostnadstäckning. Rapporten möter hård kritik från oppositionspartierna som varnar för brutna löften och höga kostnader för småhusägare.
Beslutet innebär att utbyggnaden av kommunalt VA bromsas i flera områden samtidigt som anläggningsavgifterna kan höjas kraftigt mot full kostnadstäckning.
VA-kollektivets skuld i Värmdö har nått 1,7 miljarder kronor, vilket tvingar kommunen att bromsa utbyggnadstakten och föreslå kraftigt höjda anläggningsavgifter. En ny analys visar att dagens investeringstakt är ohållbar och riskerar att driva upp skulden till 3 miljarder kronor fram till 2034. Rapporten godkändes i tekniska nämnden men möter kraftigt motstånd och en skriftlig reservation från Moderaterna.
Enligt den samlade analysen uppgår VA-kollektivets skuld till cirka 1,7 miljarder kronor, varav 1,3 miljarder kronor avser ledningsutbyggnad. Skuldsättningen har eskalerat på grund av ökade investeringskostnader och stigande räntor i kombination med en täckningsgrad för anläggningsavgifterna på endast cirka 35 procent. Detta har lett till att ränte- och kapitalkostnader i allt större utsträckning vältrats över på abonnenternas löpande brukningsavgifter.
Om utbyggnaden fortsätter i nuvarande takt med investeringar på 250–300 miljoner kronor årligen beräknas den samlade skulden nå 3 miljarder kronor år 2034. För att stoppa skuldökningen föreslås att anläggningsavgifterna anpassas mot full kostnadstäckning (100 procent) och att utbyggnadstakten dämpas i prioriterade förändringsområden (PFO). Vidare föreslås att vattentjänstplanen antas skyndsamt och uppdateras under 2026–2027, samt att en ny översiktsplan tas fram under nästa mandatperiod för att samordna bostadsplanering med VA-kapacitet. Kommunen vill även prioritera förtätning i centrumnära lägen där VA-nät redan finns utbyggt.
Rapporten har väckt starka politiska reaktioner. Moderaterna lämnade en skriftlig reservation mot inriktningen och menar att styret vill driva fram en storskalig höghusutbyggnad som förvandlar skärgården till en förort. Partiet varnar för att slopade utbyggnadsplaner i förändringsområden slår hårt mot småhusägare, som nu riskerar dryga kostnader för skärpt tillsyn, krav på egna anläggningar och eventuella grundvattenförbud istället för den utlovade kommunala anslutningen.
Sverigedemokraterna framhåller i en protokollsanteckning att analysen bekräftar deras tidigare kritik mot bristande kostnadskontroll. Partiet ställer sig bakom en dämpad utbyggnadstakt och kräver en striktare behovsprövning enligt lagen om allmänna vattentjänster samt att nya anslutningar fullt ut bär sina egna kostnader.
Kristdemokraterna understryker i sin protokollsanteckning att skulden främst beror på omvärldsfaktorer som räntor och reningskostnader samt intern kompetensbrist inom projektledning. Partiet kritiserar planerna på förtätning i orter som Brunn, Stavsnäs, Djurö, Björkås, Hemmesta och Gustavsberg eftersom nödvändig infrastruktur som vägnät och kollektivtrafik saknas. KD varnar även för att brutna löften till villaägare i förändringsområden i förlängningen kan resultera i skadeståndskrav mot kommunen.
Frågan om rapportens åtgärder och den framtida inriktningen för VA-utbyggnaden går nu vidare till kommunstyrelsen för fortsatt hantering och beslut.