Arbetet med Uppsala spårväg går in i genomförandefasen fram till driftsättning. Ett uppdaterat projektdirektiv har godkänts efter skarp politisk debatt och omfattande skiljelinjer. Beslutet fastställer ramarna för det fortsatta bygget, trots motförslag om att banta eller helt avbryta miljardsatsningen.
Majoritetens beslut om genomförandet
Det nya projektdirektivet 4.0 för Uppsala spårväg har tagits fram i samarbete mellan Stadsbyggnadsförvaltningen och Region Uppsala. Direktivet reglerar genomförandefasen från 2026 fram till driftsättning och slutlig överlämning, och ersätter det tidigare projektdirektivet 3.0 som gällde under perioden 2022–2025.
Beslutet klubbades efter att Jennie Claessons (L) yrkande om att godkänna direktivet vann över oppositionens yrkanden om återremiss och avslag.
Reservationer och motförslag
Moderaterna och Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet och krävde att projektet omedelbart avbryts. Partierna framhöll att spårvägen innebär stora ingrepp i stadsmiljön, saknar tillstånd för en bro över Fyrisån och väntas kosta runt 12 miljarder kronor för skattebetalarna, vilket de anser skuldsätter kommunen och hotar kärnverksamheten.
Sverigedemokraterna reserverade sig också till förmån för avslag. Partiet pekade på de betydande ekonomiska riskerna och argumenterade för att projektet i stället borde ersättas med kapacitetsstarka bussar (BRT) för att säkra framkomligheten för samtliga trafikslag, inklusive biltrafik och räddningstjänst.
Centerpartiet yrkade i första hand på återremiss och lämnade en reservation mot att anta direktivet i nuvarande form. Partiet föreslog att genomförandet tills vidare ska begränsas till det så kallade Kunskapsspåret och att planerna för Sävjalänken och Ultunabron ska avbrytas med hänsyn till risker för miljö och dricksvatten. Vidare efterlyste Centerpartiet en utredning om en västlig placering av depån samt klargöranden kring entreprenadens förutsättningar innan slutliga beslut tas.